Arbetstidslagen bygger delvis på EU-regler som finns i direktivet 2003/88/EG. Direktivet tillåter kollektivavtal om arbetstiden men innehåller krav på minimi-

Den svenska veckoviloregeln är ”strängare” (36 timmar) än EU:s arbetstidsdirektiv. Direktivet slår fast att varje arbetstagare under en period om sju dagar ska ha minst 24- timmars sammanhängande ledighet samt elva timmar dygnsvila. Sammantaget ställer direktivet krav på 35 timmars veckovila.

Reglerna omfattar. minimiperioder för dygnsvila och veckovila, årlig semester, raster och begränsning av veckoarbetstiden, Arbetstidsdirektivet (direktivet 2003/88/EG), ett europeiskt direktiv som reglerar arbetstid inom Europeiska unionen med syfte att skydda hälsan och säkerheten för arbetstagare. Viktiga delar är begränsningar med en maximal arbetsvecka på 48 timmar under 7 dagar, och ett krav på minst 11 timmars vila under en 24-timmarsperiod. Risken är nu att arbetstidsdirektivet faller sönder genom att allt fler länder utnyttjar möjligheten att ställa sig utanför direktivets minimiregler (opt-outen). De flesta medlemsländer inser att direktivet måste förändras beroende på domar i EG-domstolen om att all jourtid ska räknas som arbetstid.

De anställda måste få minst 11 timmars sammanhängande vila per dygn. I direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden fastställs allmänna miniminormer som, med undantag av de områden som avses i punkt 20.1 (dygnsvila, raster, veckovila och nattarbetets längd), gäller även för arbetstidens förläggning vid transporter på inre vattenvägar. Arbetstidslagen har regler om hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och per år. Den tar upp jourtid och beredskap, vilka raster och pauser man har rätt till och vad som gäller för nattvila.

Ett system för att registrera arbetstid är nödvändigt för att effektivt kunna skydda anställda. EU domstolen fastslog att en anställds arbetstid i första hand styrs av arbetstidsdirektivet och av Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Arbetsrättsjouren Sverige AB Jungmansgatan 12 211 11 Malmö. Arbetsrättsliga frågor E-post: kund@ Ingen kan nu arbeta mer än 48 timmar/vecka i genomsnitt och att väntetid(tidigare kallat jourtid) räknas in i total arbetstid.

EG-direktivet och arbetstidslagen. Publicerad 2006-12-30 Detta är en låst artikel. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa. Prenumerera Logga in. Logga in

Kategorier Arkiv.

Eventuella lagändringar med anledning av förslaget till årsarbetstid skulle prövas, då EG-direktivet slutligt antagits.
Mäklarassistent lediga jobb stockholm

EG:s arbetstidsdirektiv” nya bestämmelser om högst 48 timmars genomsnittlig veckoarbetstid, elva timmars sammanhängande dygnsvila, arbetstid för nattarbetande samt kompensationsledig - het vid tillfälliga avvikelser från nuvarande veckoviloregel. Vi-dare förtydligades EG-spärren för kollektivavtal, det vill säga att Ingen kan nu arbeta mer än 48 timmar/vecka i genomsnitt och att väntetid(tidigare kallat jourtid) räknas in i total arbetstid. Fredric Käll svarar att för anhörigassistenter gäller detta redan.

LO-tidningen 17 september 1993. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 går det dock inte att frångå de EG-direktiv om arbetstid som rådet utfärdat. Det har förändrat den svenska arbetstidsregleringen då arbetstidslagen har fått ändrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskränkts, då EG har satt miniminivåer för vissa Direktiv 2003/88/EG – arbetstidens förläggning i vissa avseenden.
Movere

kommunal kort erbjudande
mens sjukdommar
handelsbanken vaxjo
moms pa utbildning
vastberga industriomrade
veterinär linköping tannefors
koncernredovisning bok

EU-kommissionens meddelande är tolkningar av cirka femtio utslag i EU-domstolen om arbetstid och där EU:s arbetstidsdirektiv utgör rättslig grund.

Du måste följa reglerna för dygns- och veckovila, raster, nattarbete, semester och maximal veckoarbetstid. Ditt EU-land kan ha infört förmånligare regler. Du kan läsa mer om arbetstidslagstiftningen i ditt land nedan: (12) Ett europeiskt avtal om arbetstiden för sjömän har genomförts genom rådets direktiv 1999/63/EG av den 21 juni 1999 om det avtal om arbetstidens organisation för sjömän som ingåtts av European Community Shipowners' Association (ESCA) och Federation of Transport Workers' Unions in the European Union (FST)(5), i enlighet med artikel 139.2 i fördraget. Regelverket om arbetstid återges inte i sin helhet i denna skrift. Den som arbetar praktiskt med arbetstidsfrågor måste därför ha lagar och avtal till hands.